Grovsnus
Rubriken blev till i brist på fantasi och har ingenting alls att göra med någonting.
Tänkte berätta om en situation min syster var med om under hennes resa till Kina i mars. Denna upplevelse är något jag personligen aldrig skulle klara av. Ida stog med sina medresenärer i en kö på flygplatsen i Kina då en man av kinesiskt ursprung framför dem beslöt sig för att göra något underligt. Mannen släppte en ljudlig fis. Okej, tänker ni, ett misstag, stackars man vad oerhört genant för honom. Detta var dock inte fallet då mannen av okänd anledning släppte sig flertal gånger efter det.
Varför detta skulle vara en ohanterlig situation för mig är för att jag skulle inte ha någon som helst aning om vart jag skulle ta vägen. Först skulle jag mest troligt tillägna mig många minuter åt att försöka kväva mitt skratt varav jag framför allt skulle vilja gå därifrån. Inte skulle du vilja stå i ett moln av en okänd kines gaser och kippa efter andan på grund av skratt och därmed andas in ännu mer av det förgasade syret?
Ida - jag beundras dig då du klarade av detta.
Tänkte berätta om en situation min syster var med om under hennes resa till Kina i mars. Denna upplevelse är något jag personligen aldrig skulle klara av. Ida stog med sina medresenärer i en kö på flygplatsen i Kina då en man av kinesiskt ursprung framför dem beslöt sig för att göra något underligt. Mannen släppte en ljudlig fis. Okej, tänker ni, ett misstag, stackars man vad oerhört genant för honom. Detta var dock inte fallet då mannen av okänd anledning släppte sig flertal gånger efter det.
Varför detta skulle vara en ohanterlig situation för mig är för att jag skulle inte ha någon som helst aning om vart jag skulle ta vägen. Först skulle jag mest troligt tillägna mig många minuter åt att försöka kväva mitt skratt varav jag framför allt skulle vilja gå därifrån. Inte skulle du vilja stå i ett moln av en okänd kines gaser och kippa efter andan på grund av skratt och därmed andas in ännu mer av det förgasade syret?
Ida - jag beundras dig då du klarade av detta.
Grannar
Jag tycker att grannar är smått facinerande. I alla fall mina grannar. Det bor en ensamstående kvinna i 20-30 års åldern under mig och farsan. Farsan är duktig på att grilla och tycker också det är roligt, han tycker även om att sola vilket resulterar i att han spenderar många eftermiddagar på våran gemensamma gräsmatta.
Många gånger då jag kommer hem sitter han där med tre-fyra olika grannar i solen och samtalar. Jag vet att han brukar berätta om mig för dem då de har avslöjat de när dem försökt vara trevliga då jag stöter på dem. Tafatta konversationsstartare som "Hej! Så det är du som är Nina? Pappa din berättade att du läser på Dragonskolan, min son går där blabla....." Trevlig som jag är, har jag låtit mina grannar uppehålla mig då jag redan är sen till möten med vänner. Saken är den att alla dem som brukar sitta där nere på gräsmattan är rätt intressanta.
Hon som bor rakt under oss sover sällan, hon har enligt farsan informerat honom om sina sömnproblem. Även jag påverkas detta. Min dator befinner sig intill min fönster som har en ventil under sig, i denna ventil sipprar det in cigarettrök med jämna mellanrum, detta stör mig dock inte. Jag är väl medveten om att hon röker kontinuerligt, men det gör ingenting alls. I och med hennes sömnproblem brukar hon lyssna på mycket hög musik på nätterna, tidiga mornar och sena kvällar. På mornarna vaknar jag ofta till, hör att hon lyssnar på, många gånger metallica, då lyssnar jag några tiotal sekunder på låten, och somnar om med ett leende på läpparna.
Jag talar sällan med henne, jag vet tyvärr inte ens vad hon heter. Men jag gillar henne.
Idag vaknade jag med just detta. Idag kunde jag dock inte somna om, men jag väljer att tro att detta inte berodde på musiken då klockan trots allt var närmare ett. Jag steg då upp och upptäckte att farsan var ute. Tog en dusch varav jag gick ut på balkongen och rökte. Det var då jag fick chocken. Jag tittade ut över parkeringen och fick syn på mannen som bor några dörrar bort. Denne man är tillsammans med en kvinna som är cirkus tio år yngre och de två fick sitt första barn för ett tag sen. Jag förnimmer tiden då kvinnan var med barn, detta måste varit i höstas.
MEN så fel jag hade!!! Mannen på parkeringen var utan tvekan samma man som just fått en son med den tio år yngre kvinnan. Problemet för mig var dock att den här sonen inte alls var som enligt min beräkning bara några månader, utan denna pojke gick omkring som en halvutvecklad tonåring. Okej, nu överdrev jag. Pojken var dock minst 3 år. Detta är jag fullkomligt övertygad om. Han gick omkring där med sin lilla ryggsäck med fullt fungerande motorik.
Idag blev jag fullt medveten om hur lite koll jag har på mina grannar. Paret några dörrar bort har uppfostrat sin älskade son i tre år, men för mig var han bara några månader. Så egoistisk jag är.
Härmed ska jag samtala mer med mina grannar och uppmärksamma deras liv mer. De verkar ju trots allt väldigt intressanta.
Detta blev egentligen en inre monolog: ett väldigt meningslöst inlägg. Förlåt mig för detta, men jag var tvungen att skriva ner detta, då jag fick en sådan plötsligt insikt.
Många gånger då jag kommer hem sitter han där med tre-fyra olika grannar i solen och samtalar. Jag vet att han brukar berätta om mig för dem då de har avslöjat de när dem försökt vara trevliga då jag stöter på dem. Tafatta konversationsstartare som "Hej! Så det är du som är Nina? Pappa din berättade att du läser på Dragonskolan, min son går där blabla....." Trevlig som jag är, har jag låtit mina grannar uppehålla mig då jag redan är sen till möten med vänner. Saken är den att alla dem som brukar sitta där nere på gräsmattan är rätt intressanta.
Hon som bor rakt under oss sover sällan, hon har enligt farsan informerat honom om sina sömnproblem. Även jag påverkas detta. Min dator befinner sig intill min fönster som har en ventil under sig, i denna ventil sipprar det in cigarettrök med jämna mellanrum, detta stör mig dock inte. Jag är väl medveten om att hon röker kontinuerligt, men det gör ingenting alls. I och med hennes sömnproblem brukar hon lyssna på mycket hög musik på nätterna, tidiga mornar och sena kvällar. På mornarna vaknar jag ofta till, hör att hon lyssnar på, många gånger metallica, då lyssnar jag några tiotal sekunder på låten, och somnar om med ett leende på läpparna.
Jag talar sällan med henne, jag vet tyvärr inte ens vad hon heter. Men jag gillar henne.
Idag vaknade jag med just detta. Idag kunde jag dock inte somna om, men jag väljer att tro att detta inte berodde på musiken då klockan trots allt var närmare ett. Jag steg då upp och upptäckte att farsan var ute. Tog en dusch varav jag gick ut på balkongen och rökte. Det var då jag fick chocken. Jag tittade ut över parkeringen och fick syn på mannen som bor några dörrar bort. Denne man är tillsammans med en kvinna som är cirkus tio år yngre och de två fick sitt första barn för ett tag sen. Jag förnimmer tiden då kvinnan var med barn, detta måste varit i höstas.
MEN så fel jag hade!!! Mannen på parkeringen var utan tvekan samma man som just fått en son med den tio år yngre kvinnan. Problemet för mig var dock att den här sonen inte alls var som enligt min beräkning bara några månader, utan denna pojke gick omkring som en halvutvecklad tonåring. Okej, nu överdrev jag. Pojken var dock minst 3 år. Detta är jag fullkomligt övertygad om. Han gick omkring där med sin lilla ryggsäck med fullt fungerande motorik.
Idag blev jag fullt medveten om hur lite koll jag har på mina grannar. Paret några dörrar bort har uppfostrat sin älskade son i tre år, men för mig var han bara några månader. Så egoistisk jag är.
Härmed ska jag samtala mer med mina grannar och uppmärksamma deras liv mer. De verkar ju trots allt väldigt intressanta.
Detta blev egentligen en inre monolog: ett väldigt meningslöst inlägg. Förlåt mig för detta, men jag var tvungen att skriva ner detta, då jag fick en sådan plötsligt insikt.
Beklagar.
När jag var yngre ägde jag och min familj ett bärbart tetris i form av en mobiltelefon. Många diskussioner har ägt rum på grund av detta fulländade spel. Min mor, min syster och jag var alla mycket angelägna om att spela så fort vi hade lite dötid. Av naturliga skäl hade min mor rekordet länge, då jag bara var kring sexårs-åldern. Åren gick och intresset för familjens egna lilla favoritspel sinade.
Så en dag i april år 2008 när jag sedan några år innan blivit en fulländad kvinna så skedde malören. Många människor i mitt breda kontaktnät spelade fortfarande, eller hade börjat spela tetris. Detta förklarade jag som fånigt och fnös åt dem när de stolt delgav mig sina tafatta rekord. För bara några veckor sedan gjorde jag ett kolossalt misstag. Jag var drabbad av en ofantlig uttråkan och tappade greppet, vilken svacka. Jag laddade ner tetris.
Timmarna har passerat och blivit till dagar
sorgen omfamnar, och jag beklagar.
Fast är jag nu i detta banala spel
det är barockt, det är onödigt, det är så fel.
Ändå styrs pilen på skärmen mot samma mål varje dag
oundvikligt , det har blivit min lag.
Spelat har gått före min vänner
och påverkat allt jag gör och känner.
På natten då sömnen borde ta över
förnimmer jag att det är spelet jag behöver.
åkomman har förorsakat ilska, men ock lycka
"Radera bara spelet" kan man tycka.
Det vore det ända rätta
jag vet dock att omöjligt är detta.
Såsom man ej tar livet av sina nära
kan jag heller ej detta spel förtära.
Jag beklagar.
Så en dag i april år 2008 när jag sedan några år innan blivit en fulländad kvinna så skedde malören. Många människor i mitt breda kontaktnät spelade fortfarande, eller hade börjat spela tetris. Detta förklarade jag som fånigt och fnös åt dem när de stolt delgav mig sina tafatta rekord. För bara några veckor sedan gjorde jag ett kolossalt misstag. Jag var drabbad av en ofantlig uttråkan och tappade greppet, vilken svacka. Jag laddade ner tetris.
Timmarna har passerat och blivit till dagar
sorgen omfamnar, och jag beklagar.
Fast är jag nu i detta banala spel
det är barockt, det är onödigt, det är så fel.
Ändå styrs pilen på skärmen mot samma mål varje dag
oundvikligt , det har blivit min lag.
Spelat har gått före min vänner
och påverkat allt jag gör och känner.
På natten då sömnen borde ta över
förnimmer jag att det är spelet jag behöver.
åkomman har förorsakat ilska, men ock lycka
"Radera bara spelet" kan man tycka.
Det vore det ända rätta
jag vet dock att omöjligt är detta.
Såsom man ej tar livet av sina nära
kan jag heller ej detta spel förtära.
Jag beklagar.
Försöka duger.
Det var en gång en kvinna som kom på en rolig fras. En dag samtalade hon med en man via msn. De två talade i skämtsam ton om sexuella eventer. Kvinnan berättade att hon skulle duscha och mannen erbjöd sitt sällskap. Kvinnan blev glad, varav mannen sa: "Jag kommer nu då." Kvinnan fällde en snabb kommentar som löd: "I mig? :)". Detta fick kvinnans vännina höra då kvinnan tyckte hon och mannen hade haft en vistig konversation.
Dagarna gick och kvinnas vännina blev mer och mer avundsjuk på den kvicktänkta och vackra kvinnan. Vänninan gjorde allt för att vara som den fulländade kvinnan med de kvicktänkta kommentarerna. Såsom dagarna gick försökte vänninan mer och mer efterlikna kvinnan genom ett exempel här:
LINNELIO (H) säger (22.02):
får jag komma (i dig) till dig och se?
Kvinnans tålamod sjönk mer och mer såsom hennes vänninas meningslösa försök att plagiera henne pågick. En dag efter ännu ett sorgset försök från vänninas sida så sa kvinnan ifrån. Hon sa: "Sluta. Du måste använda det på rätt sätt om du ska använda det." Tappra försök följde att hjälpa vänninan att vara lika imponerande som kvinnan. Kvinnan gav hennes vännina ett mycket bra exempel på hur hon kunde gå tillväga: "Låt säga att du talar med den här mannen som du har en liten gnista med.. du och mannen har besämt möte kring tio-tiden och mannen skickar ett sms tio i tio där han säger "jag kommer nu." Här ska du snabbt skicka ett sms tillbaka som lyder: "I mig? Gärna :)".
Vänninan blev mycket glad över de effektiva tipsen kvinnan gav henne, även om hon fortfarande kände ett sting av avundsjuka då hon aldrig kunnat komma på dessa saker själv.
Dagarna gick och kvinnas vännina blev mer och mer avundsjuk på den kvicktänkta och vackra kvinnan. Vänninan gjorde allt för att vara som den fulländade kvinnan med de kvicktänkta kommentarerna. Såsom dagarna gick försökte vänninan mer och mer efterlikna kvinnan genom ett exempel här:
LINNELIO (H) säger (22.02):
får jag komma (i dig) till dig och se?
Kvinnans tålamod sjönk mer och mer såsom hennes vänninas meningslösa försök att plagiera henne pågick. En dag efter ännu ett sorgset försök från vänninas sida så sa kvinnan ifrån. Hon sa: "Sluta. Du måste använda det på rätt sätt om du ska använda det." Tappra försök följde att hjälpa vänninan att vara lika imponerande som kvinnan. Kvinnan gav hennes vännina ett mycket bra exempel på hur hon kunde gå tillväga: "Låt säga att du talar med den här mannen som du har en liten gnista med.. du och mannen har besämt möte kring tio-tiden och mannen skickar ett sms tio i tio där han säger "jag kommer nu." Här ska du snabbt skicka ett sms tillbaka som lyder: "I mig? Gärna :)".
Vänninan blev mycket glad över de effektiva tipsen kvinnan gav henne, även om hon fortfarande kände ett sting av avundsjuka då hon aldrig kunnat komma på dessa saker själv.
Missförstånd
Kände bara att jag var tvungen att klargöra det här med bordssmör. Lätta är inte gott, Flora är inte gott, Milda är inte gott, Becel är inte heller gott. Om jag inte redan nu har varit tillräckligt tydligt så kan jag ju sammanfatta det hela med att det enda smöret som smakar bra är bregott. Det här är alltså inte en personlig åsikt, utan allmän fakta. Om det finns någon som påstår att bregott inte är det mest välsmakande smöret som Sverige bjuder på, så är det av sannolika skäl på grund av att man har brett bregotten på bajs och sedan ätit upp det. Bajset måste då ha tagit över den goda smaken av bregotten och därav lurat ätaren att tro att det var bregotten som inte smakade bra.
Då var vi överens om detta. Alltid trevligt att lösa sådana här tokiga missförståelser!
Då var vi överens om detta. Alltid trevligt att lösa sådana här tokiga missförståelser!
glassigt
när du hör en bra låt och din partner är kåt är det
glassigt
när du har sommarlov och du håller hov är det
glassigt
o när fredan är slut och du ska gå ut är det
glassigt
när du har sjukt bra koll och hälsan i behåll då är det
glassigt
jag vaknar upp ahhh solen skiner igen
dags för mig o gitta från lägenheten
men först alltid en dusch
inte lukta usch står högt i kurs för det är
glassigt
Igår klippte Ida mig i utbyte mot att jag under tiden skulle hjälpa henne att plugga. Det gjorde jag. Kan en del om Agenda 21 nu- MEN... Linnea ville tyvärr inte höra om Agenda 21 idag, ett mysterium varför. Men så nu har jag rakat av håret, HAHA kul aprilskämt ALEX. Ja, Alex aprilskämt var i år att skriva på ett mycket trovärdigt sätt på bilddagboken att han hade rakat av sig sitt långa hår. Reflekterade inte särskilt mycket över detta tills jag på måndagen såg att detta var bara ett dumt skojeri. DÅ reflekterade jag. Dömde honom över hans otroligt dåliga och humorlösa skämt. Alex tyckte detta var betydligt roligare än vad jag tyckte.
I alla fall så är det Satisfaction.
I bussen påväg hem såg jag en bil med regeristeringsskylten: WUT. Hehe, det var kul.
Nu är jag i alla fall frisk så om någon som läser detta ser mig på stan och bara vill komma fram och grovhångla med mig så är det helt okej nu. (Det behöver inte vara på stan, kan vara i bussen eller på skolan också.) (Inga fula får.)
Avslutningsvis kan jag tala om för er att det är jättehärligt att sitta vid datorn i vardagsrummet här, då solen skiner in och gör än, om möjligt, ännu gladare än man redan är. Det är kladd på fönstret som syns vid dessa tillfällen, men det gör inget.
För övrigt så tycker jag det är helt okej att vika ut sig och visa sin kropp naket och dela med sig av den på alla olika sätt, därför bjuder jag på dessa:
( . ) ( . )
Bad news
Måste tyvärr meddela att jag misslyckades med drömmen jag skrev om nedan. Very sad, indeed. Planerar dock att fullfölja det på någon idrottslektion, slå två flugor i en smäll så att säga.
Till min besvikelse drabbades jag av en kraftig förkylning natten till söndag. Var inte kapabel att gå i skolan varken igår eller idag.. Idag har jag tittat på en film, jag håller även på att ladda ner en till film just nu. VA?! NEJ!!!! jag menar KÖPA!! jag är och köper en film nu faktiskt, ja, jag telefon-bloggar, jajemen! As a matter of fact så köper jag tidningen nu också, och coca-cola. Hade varit galet nice med cola faktiskt, ja men det är ju därför jag köper det nu! Japp.
På tal om våfflor så drömde jag inatt att jag var på någon slags restaurang med cirkus tio pers. Vi skulle beställa vid disken men ingen kunde bestämma vad dom ville ha så alla gick och satte sig igen. Jag stog dock kvar för jag var så sugen på mat. Tänkte beställa en macka med brie-ost och vin. Vinet skulle vara på mackan inte vid sidan om, lite annorlunda. Jag sa till kvinnan bakom disken: "Blåbärs-whiskey, laget runt." Hon nickade förstående och gjorde som jag sa, varav jag fortfarande stog kvar och frågade vad hon skulle ha för 14 våfflor. Hon sa att hon tog 14 kr våfflan, men om jag ville ha 11 våfflor så skulle det bli 1 kr st. "Jag tar 11 våfflor. Med grädde... och blåbär och hallonsylt på sidan om!" Sedan gick jag ut från restaurangen, varför vet jag inte, då jag fortfarande ville ha mat, våfflor tydligen för att vara specifik. Hur som haver så gick jag ut till en gata och tog farsans bil, en stor mini-van ungefär, som han förvörigt inte äger i verkligheten. Jag satte mig bakom ratten och körde jättefort då min gravida syster Ida dök upp i sätet brevid mig. Jag gasade på jättejättefort, när jag plötsligt sladdade nerför en brant backe och skrek att vi skulle kasta oss ut ur bilen. Ida gjorde som jag sa och vi klarade oss oskadda. Något man inte kunde säga om bilen dock. Blev orolig att farsan skulle bli sur för hans kvaddade bil så jag och Ida gick till en park och solade med tre av hennes kompisar.
Där någonstans vaknade jag.
Nu har jag KÖPT KLART filmen, ska se den nu. Hejdå Benny och Julia, eller vilka det nu är som läser detta. :D
Till min besvikelse drabbades jag av en kraftig förkylning natten till söndag. Var inte kapabel att gå i skolan varken igår eller idag.. Idag har jag tittat på en film, jag håller även på att ladda ner en till film just nu. VA?! NEJ!!!! jag menar KÖPA!! jag är och köper en film nu faktiskt, ja, jag telefon-bloggar, jajemen! As a matter of fact så köper jag tidningen nu också, och coca-cola. Hade varit galet nice med cola faktiskt, ja men det är ju därför jag köper det nu! Japp.
På tal om våfflor så drömde jag inatt att jag var på någon slags restaurang med cirkus tio pers. Vi skulle beställa vid disken men ingen kunde bestämma vad dom ville ha så alla gick och satte sig igen. Jag stog dock kvar för jag var så sugen på mat. Tänkte beställa en macka med brie-ost och vin. Vinet skulle vara på mackan inte vid sidan om, lite annorlunda. Jag sa till kvinnan bakom disken: "Blåbärs-whiskey, laget runt." Hon nickade förstående och gjorde som jag sa, varav jag fortfarande stog kvar och frågade vad hon skulle ha för 14 våfflor. Hon sa att hon tog 14 kr våfflan, men om jag ville ha 11 våfflor så skulle det bli 1 kr st. "Jag tar 11 våfflor. Med grädde... och blåbär och hallonsylt på sidan om!" Sedan gick jag ut från restaurangen, varför vet jag inte, då jag fortfarande ville ha mat, våfflor tydligen för att vara specifik. Hur som haver så gick jag ut till en gata och tog farsans bil, en stor mini-van ungefär, som han förvörigt inte äger i verkligheten. Jag satte mig bakom ratten och körde jättefort då min gravida syster Ida dök upp i sätet brevid mig. Jag gasade på jättejättefort, när jag plötsligt sladdade nerför en brant backe och skrek att vi skulle kasta oss ut ur bilen. Ida gjorde som jag sa och vi klarade oss oskadda. Något man inte kunde säga om bilen dock. Blev orolig att farsan skulle bli sur för hans kvaddade bil så jag och Ida gick till en park och solade med tre av hennes kompisar.
Där någonstans vaknade jag.
Nu har jag KÖPT KLART filmen, ska se den nu. Hejdå Benny och Julia, eller vilka det nu är som läser detta. :D
En dröm
Jag har haft många olika drömmar. Drömmar som rör sig kring väsentliga saker och- oväsentliga saker. Dessa drömmar fyller ofta upp mina tankebanor genom dagarna som paserar, vilket stör mig rätt mycket.
Därför har jag beslutat att försöka uppnå en av mina drömmar. Jag valde en mindre väsentlig sådan. Den utvalda drömmen är följande: springa kontenuerligt i minst 50 meter.
Jag ska befinna mig på min och Aidas mötesplats (smygreklam: www.motesplatsen.se) om tio min så jag ska försöka uppfylla min dröm om cirka två minuter.
Jag återkommer om resultatet och passar via denna information samtidigt på att önskar er alla en lyckad kväll!
Och kom ihåg: ta aldrig den där extra ölen!
Därför har jag beslutat att försöka uppnå en av mina drömmar. Jag valde en mindre väsentlig sådan. Den utvalda drömmen är följande: springa kontenuerligt i minst 50 meter.
Jag ska befinna mig på min och Aidas mötesplats (smygreklam: www.motesplatsen.se) om tio min så jag ska försöka uppfylla min dröm om cirka två minuter.
Jag återkommer om resultatet och passar via denna information samtidigt på att önskar er alla en lyckad kväll!
Och kom ihåg: ta aldrig den där extra ölen!
Så är det med föräldrar
Alla vet att allas våra föräldrar i själva verket VET vad vi håller på med. Många påstår att deras föräldrar inte har en aning om allt vi gjort och inte gjort. Själv tycker jag att det är bäst att ha en öppen relation med sina föräldrar, det skapar både tillit och för oss närmare till dem.
Sanningen är ju fortfarande den att alla föräldrar vet innerst inne att vi super och knullar. Men det gör inte så mycket eftersom de också vet att vi sköter oss hyffsat i skolan, att vi inte har gått och blivit på smällen eller gjort någon på smällen, de vet också att vi trots sena nätter ändå kommer hem varje kväll. Gör vi inte det, ja då skickar vi i alla fall ett sms. Och det, det är bra!
Sanningen är ju fortfarande den att alla föräldrar vet innerst inne att vi super och knullar. Men det gör inte så mycket eftersom de också vet att vi sköter oss hyffsat i skolan, att vi inte har gått och blivit på smällen eller gjort någon på smällen, de vet också att vi trots sena nätter ändå kommer hem varje kväll. Gör vi inte det, ja då skickar vi i alla fall ett sms. Och det, det är bra!
Hej!
Hallå där bakom buskarna! Ernst heter jag!
För att förgylla vardagen lite:
Hur man upprätthåller galenskapen i livet:
1) Vid lunch, sitt i din parkerade bil med solglasögonen på.
Peka på förbipasserande bilar med en hårtork. Se om de saktar in.
2) Sök dig själv via växeln. Försök INTE förställa din röst.
3) När någon ber dig om hjälp, Säg: jag delegerar!
4) Varje gång någon ber dig att göra något, fråga om de vill ha
pommes frites till det?
5) Ställ sophinken på skrivbordet med en lapp med texten: Inkorg
7) Häll koffeinfritt kaffe i kaffeautomaten i tre veckor. När alla
har kommit över sitt koffeinberoende, byt till espresso.
8) I minnesfältet på alla dina inbetalda räkningar skriv: För
sexuella tjänster.
9) Avsluta alla dina meningar med: "I enlighet med profetian."
10) Använd inte punkt
11) Så ofta som möjligt: hoppa istället för gå.
12) Fråga folk vilket kön de tillhör. Skratta hysteriskt när de har
svarat.
13) Specificera att din drive in order är för att "ta med".
14) Sjung med på Operan
15) Gå på poesiafton och fråga varför dikten saknar rytm.
16) Häng myggnät runt ditt skrivbord. Spela band med djungelljud hela dagarna.
17) Fem dagar i förväg talar du om för dina vänner att du inte kan komma på deras fest för att du har huvudvärk.
18) Be dina arbetskamrater tilltala dig med ditt Gladiatorsnamn, Rock Hard, eller varför inte Snöret......
19) När pengarna kommer ut ur bankomaten, skrik "Jag vann!","Jag vann!" "Tredje gången denna vecka!!!"
Kvinnor och män
Igår kväll besökte jag Larsa. Frugans hans, Anita, hade gjort ett bra jobb med steken och dotra hans hade visst flätat håret. Såsom våra magar fylldes av mättnad och välbehag så dränkte vi våra strupar med snaps och starköl, inget för kvinnofolket!
Jag och Larsa förflyttade oss till arbetsrummet så att Larsa kunde visa på datorn den nya Volvon han funderar på. Såsmåningom kom käringa hans in med kaffe. Larsa fnös menande mot mitt håll så ljudligt och rejält så jag blev allens blöt i ansikte. Han lät käringa veta att skulle vi ha kaffe så skulle lilla Anita allt bra gärna måsta hämta den skattefria dunken för att blanda ut de med. Anita gjorde som Larsa sa och som tack fick hon en vänlig klapp på stjärten.
Ju varmare våra kroppar blev ju mer högljudda blev vi. Efter ett tag kom dotra hans in å skulle ha Larsa å berätta någon godnatt-berättelse? Då vart de fart på käften på Larsa. Int fan skulle pappa berätta om några jävla bög-dvärjar och nån jävla hor-snövit nu när han hade sånt här fint sällskap, där syftade han förståss på jag. Utan lilla Anna skulle minsann be käringa göra det!
Ögonlocken kändes tyngre och tyngre och tillslut sa jag det att: Nä, om man skulle ta å tänka på refrängen!
Då tittade Larsa på mig, och jag såg i hans ögon att han ville taffsa på frugan hans lite, men sen ville faktiskt han också krypa till kojs, så han nickade bara och gav mig en kram. Varför vet jag inte, jag antar att han ville visa att han uppskattade att jag kom ikväll.
Medans Larsa stängde ner datorn gick jag in i köket för att berätta för Anita att hon hade gjort det bra med maten ikväll. Jag upptäckte att Anita satt och smuttade på den skattefria dunken. Innan jag visste ordet av det så stog Larsa bakom mig och för en sekund mötte jag hans blick efter att han hade skådat vad Anita gjorde. Jag såg förtvivlan och hat. Med handflator och med de mest hatiska orden man kan tänka sig, så lät han Anita veta att; den skattefrida dunken rör för fan bara han själv om han inte säger annat! Jag nickade instämmande för mig själv och gick sakta mot ytterdörren varifrån jag ropade mitt tack och att vi nog syns snart. Larsa bara kikade fram från köket och suckade: Man kan fan aldrig lita på kvinnor... Jag tyckte synd om Larsa, och kunde inte annat än att hålla med.
Jag och Larsa förflyttade oss till arbetsrummet så att Larsa kunde visa på datorn den nya Volvon han funderar på. Såsmåningom kom käringa hans in med kaffe. Larsa fnös menande mot mitt håll så ljudligt och rejält så jag blev allens blöt i ansikte. Han lät käringa veta att skulle vi ha kaffe så skulle lilla Anita allt bra gärna måsta hämta den skattefria dunken för att blanda ut de med. Anita gjorde som Larsa sa och som tack fick hon en vänlig klapp på stjärten.
Ju varmare våra kroppar blev ju mer högljudda blev vi. Efter ett tag kom dotra hans in å skulle ha Larsa å berätta någon godnatt-berättelse? Då vart de fart på käften på Larsa. Int fan skulle pappa berätta om några jävla bög-dvärjar och nån jävla hor-snövit nu när han hade sånt här fint sällskap, där syftade han förståss på jag. Utan lilla Anna skulle minsann be käringa göra det!
Ögonlocken kändes tyngre och tyngre och tillslut sa jag det att: Nä, om man skulle ta å tänka på refrängen!
Då tittade Larsa på mig, och jag såg i hans ögon att han ville taffsa på frugan hans lite, men sen ville faktiskt han också krypa till kojs, så han nickade bara och gav mig en kram. Varför vet jag inte, jag antar att han ville visa att han uppskattade att jag kom ikväll.
Medans Larsa stängde ner datorn gick jag in i köket för att berätta för Anita att hon hade gjort det bra med maten ikväll. Jag upptäckte att Anita satt och smuttade på den skattefria dunken. Innan jag visste ordet av det så stog Larsa bakom mig och för en sekund mötte jag hans blick efter att han hade skådat vad Anita gjorde. Jag såg förtvivlan och hat. Med handflator och med de mest hatiska orden man kan tänka sig, så lät han Anita veta att; den skattefrida dunken rör för fan bara han själv om han inte säger annat! Jag nickade instämmande för mig själv och gick sakta mot ytterdörren varifrån jag ropade mitt tack och att vi nog syns snart. Larsa bara kikade fram från köket och suckade: Man kan fan aldrig lita på kvinnor... Jag tyckte synd om Larsa, och kunde inte annat än att hålla med.
Igår
Mörkret hade våldtagit kvareret hermelinvägen och spänningen låg i luften. Skulle jag väcka Lena och Uffe på 1:an? Försiktigt smög jag förbi den första dörren, kikade med rädsla i blick in till deras kök, inte ett livstecken. Såsom jag fortsatte min vandring i natten för att nå mitt mål, kände jag mig allt mer självsäker och lycklig - jag hade inte väckt Lena och Uffe.
Bara meter längre fram nådde min fötter Patriks dörr. Själv skulle jag ha gissat på att Patrik skulle ha skulden i kvarterets brist på sömn, inte jag. Men Patrik är ingen vild kille, han fyllde visst 24 i onsdags, visste thomas på 15. Patrik brukar mest titta på tv, hans överdrivna televisionsappart tar över hela Hermelinvägen. Om kvällarna dränks kvareret av de starka ljusskiftningarna från Patriks arma vardagsrum.
23 hårda hjärtslag, 23 anträngda andetag, 23 sekunder senare så hade jag kommit till dörren där där värme fanns, där kärlek fanns, där mamma fanns. Fort slank jag in genom dörren hon så omsorgsfullt målat själv! Klick, låst. Med ryggen tryckt mot dörren och blicken fäst uppåt för att se om de fanns något tecken alls på ljus ovanför vår trappa. Det fanns det inte. Sakta smög jag uppför trappan och ju närmare jag kom mitt rum ju lugnare kände jag mig. Idag fick dom mig inte.. grannjävlarna!
chips å bärs
Det var längesen jag skrev nu så jag tänkte uppdatera min blogg lite. John och Johan va här igår, he vart lite fem komma tvåan å chirre.. John visade oss sin blogg också, blev väl lit inspirerad då..
Jag funderar mer och mer på det här om jag ska bli psykolog och när jag berättade det för mormor sa hon "jaa.. he kan ju behövas!" tja, jag antar att det är så. Personlingen anser jag att varje människa behöver en psykolog, vare sig man har nära vänner eller familjemedlemar man kan prata med eller inte. Vare sig man är djupt nere i skiten av depression, mår lite halvdant till och från, eller helt enkelt tycker sig må riktigt bra, så borde alla få någon proffesionell att prata med. Alla har ju problem, så är det bara. Brist på psykologer borde alltid finnas.
Haken är ju pluggandet. Jag har inte haft nån lust i högstadiet att plugga, inte i gymnasiet och jag är rädd för att det inte kommer att förändras. Men efter något sabbatsår för jobb å resa så kanske jag är lite mer extralherad att börja plugga vidare. Då väljer jag ju också inriktning helt själv, blir det då psykologi bör det inte vara alltför svårt i och med att jag tycker det är så sjukt intressant.
Jag måste verkligen säga att gymnasiet är betydligt roligare kursmässigt än högstadiet var. Även om jag inte tycker alla kurser är direkt roliga just nu.
Jaja, fridis ringde nyss, vi ska på stan. Så fort bara farsan hämtat mina linser som jag själv är för lat för att hämta..
trevligt helg, skjut en älg!
Jag funderar mer och mer på det här om jag ska bli psykolog och när jag berättade det för mormor sa hon "jaa.. he kan ju behövas!" tja, jag antar att det är så. Personlingen anser jag att varje människa behöver en psykolog, vare sig man har nära vänner eller familjemedlemar man kan prata med eller inte. Vare sig man är djupt nere i skiten av depression, mår lite halvdant till och från, eller helt enkelt tycker sig må riktigt bra, så borde alla få någon proffesionell att prata med. Alla har ju problem, så är det bara. Brist på psykologer borde alltid finnas.
Haken är ju pluggandet. Jag har inte haft nån lust i högstadiet att plugga, inte i gymnasiet och jag är rädd för att det inte kommer att förändras. Men efter något sabbatsår för jobb å resa så kanske jag är lite mer extralherad att börja plugga vidare. Då väljer jag ju också inriktning helt själv, blir det då psykologi bör det inte vara alltför svårt i och med att jag tycker det är så sjukt intressant.
Jag måste verkligen säga att gymnasiet är betydligt roligare kursmässigt än högstadiet var. Även om jag inte tycker alla kurser är direkt roliga just nu.
Jaja, fridis ringde nyss, vi ska på stan. Så fort bara farsan hämtat mina linser som jag själv är för lat för att hämta..
trevligt helg, skjut en älg!
Snus
Det ligger en snus på emmas skrivbord................... de va ja som la den där.........
hejhej vi sitter här jag sitter i stolen emma står upp och pratar om nått och gör nått karro tjatar om nått hon ba vi gör de vi gör de, typ alltså fluffa upp emmas hår om jag hörde rätt julia och lollo säger inget för tillfället.
yeayeah nu sitter jag här med en öl en dm ifrån min vänstra hand och snusdosan i högra fickan, allt är som det ska.
man må¨r bra då
mNe alltså imorgon äre helg o0ch lov sen :D yeahyeahyeahyeahyeahyeayhyeahyeahyeahyeah
jaja emma gör spankingljud
hejhej vi sitter här jag sitter i stolen emma står upp och pratar om nått och gör nått karro tjatar om nått hon ba vi gör de vi gör de, typ alltså fluffa upp emmas hår om jag hörde rätt julia och lollo säger inget för tillfället.
yeayeah nu sitter jag här med en öl en dm ifrån min vänstra hand och snusdosan i högra fickan, allt är som det ska.
man må¨r bra då
mNe alltså imorgon äre helg o0ch lov sen :D yeahyeahyeahyeahyeahyeayhyeahyeahyeahyeah
jaja emma gör spankingljud
1991 var ett heligt år.
Rubriken syftar på alla underbara människor som råkar vara födda år 1991. Man kan tro att jag verkar sarkastisk. Tror man det, så har man fullkomligt rätt. Alla hjärndöda fuckface verkar vara födda på ett och samma år. Osis.
Nej. I sanningens namn så finns det fina människor födda detta år också, men dom är få, sällsynta.
Okej, det kan ju vara så att majoriteten av jordens befolkning är hjärndöda fuckface. Frågan är alltså vilket. Är det flesta människor födda år 1991 hjärndöda fuckface, eller är majoriten av jordens befolkning det?
Nej. I sanningens namn så finns det fina människor födda detta år också, men dom är få, sällsynta.
Okej, det kan ju vara så att majoriteten av jordens befolkning är hjärndöda fuckface. Frågan är alltså vilket. Är det flesta människor födda år 1991 hjärndöda fuckface, eller är majoriten av jordens befolkning det?
Looks like it happened again.
För det första vill jag bara påpeka att Filip och Fredrik är så sjukt sköna! High Chaparall, 100 höjdare, Ursäkta röran... så bra!
Därfefter så tänkte jag passa på att berätta lite grand kring vad som kretsar i mina tankar just nu. Det första är hur glad jag är för att vi bara går en dag till och sedan är det helg varefter det är prao! Känns sjukt skönt att inte ha skola, och jag hoppas och tror att det blir rätt så kul också! Imorgon är visserligen den värsta dagen på hela veckan, måste jag nog påstå. Vi har sju lektioner och lunchrasten är blott trettio minuterlång, varav sista lektionen råkar vara idrott. Erkänn att det låter tungt! Men men, man måste ju!
Till middag imorgon har vi bjudit två bekanta. På kvällen blir det mest troligt annat.
Med rubriken syftar jag nog på hur många onödiga och negativa saker som lyckas hända om och om igen trots att alla vet följderna av vad som händer så ser vi till att det sker igen och igen! Jag vet inte om man ska hoppas att det är med vilja vi låter det ske, eller att det är ren blindhet och total oförmåga att förstå vad det egentligen är som händer. Å enda sidan skulle det vara bättre att det var med vilja för det betyder då i alla fall att vi är medvetna om att de här sakerna sker. Å andra sidan skulle vi väl vara bättre människor om de här sakerna skedde utan vår vilja. Jag förstår att det här kan låta som pladder bara, men om man förstår så är det så sant som det står skrivet.
Jag vill bara tillägga att jag saknar sommaren så sjukt mycket och kommer på tusen saker jag ångrar jag inte gjorde! Sommaren 2007 blire väl å satsa!
Därfefter så tänkte jag passa på att berätta lite grand kring vad som kretsar i mina tankar just nu. Det första är hur glad jag är för att vi bara går en dag till och sedan är det helg varefter det är prao! Känns sjukt skönt att inte ha skola, och jag hoppas och tror att det blir rätt så kul också! Imorgon är visserligen den värsta dagen på hela veckan, måste jag nog påstå. Vi har sju lektioner och lunchrasten är blott trettio minuter
Till middag imorgon har vi bjudit två bekanta. På kvällen blir det mest troligt annat.
Med rubriken syftar jag nog på hur många onödiga och negativa saker som lyckas hända om och om igen trots att alla vet följderna av vad som händer så ser vi till att det sker igen och igen! Jag vet inte om man ska hoppas att det är med vilja vi låter det ske, eller att det är ren blindhet och total oförmåga att förstå vad det egentligen är som händer. Å enda sidan skulle det vara bättre att det var med vilja för det betyder då i alla fall att vi är medvetna om att de här sakerna sker. Å andra sidan skulle vi väl vara bättre människor om de här sakerna skedde utan vår vilja. Jag förstår att det här kan låta som pladder bara, men om man förstår så är det så sant som det står skrivet.
Jag vill bara tillägga att jag saknar sommaren så sjukt mycket och kommer på tusen saker jag ångrar jag inte gjorde! Sommaren 2007 blire väl å satsa!
Just idag.
Just idag har dagen varit som dom flesta vardagarna är numera. Tråkig och dryg. Precis som Fredrik Reinfeldt (skämt åsido). Nej, men, idag har jag insett en sak, vilket är följande: Kärlek är en grym kamp om bekräftelse. Det är ju verkligen så, om man är kär i någon så är det som att allt går ut på att hoppas och önska att den man är kär i känner likadant. Jag har själv suttit i båda situationerna. Varit kär, och varit en som någon är kär i. Och alla gånger har det varit likadant; obesvarat. Eller den här personen jag var kär i kände jag knappast och kan därför inte veta vad han tyckte om mig, men det där är i det förflutna nu. Och egentligen kan jag inte påstå att jag inte är kär i han som är kär i mig. För de är det som är det stora problemet; jag vet inte.
Vidare till annat. Eftersom det här är min första blogg så väljer jag att göra det här inlägget kort. Nu ska jag inte sitta framför datorn så länge till heller. Så adjö för nu!
Vidare till annat. Eftersom det här är min första blogg så väljer jag att göra det här inlägget kort. Nu ska jag inte sitta framför datorn så länge till heller. Så adjö för nu!