Vintern

Idag smög Vinterdeppen tassande fram till mig. Granskade, luktade, kände, gjorde sig redo för att attackera. Jag granskade tillbaka, jag luktade, jag kände. Jag beslöt mig för att detta är ett slag jag inte skulle förlora, inte igen. I flera års tid har jag värmt upp för detta, byggt upp alla fysiska och psykiska slags försvar. Jag har klivit upp 04.30 varje morgon, sprungit upp och ner för apberget med Eye of the tiger i lurarna. Jag har sprungit längs tågrälsen och haft en liten apa på axeln som skrikit med full hals allt jag ville och behövde höra; "DU KLARAR DET, NINA!!" Jag har spillt blod, svett och tårar under denna otroliga resa. Idag kom Dagen D. En rak höger och Vinterdeppen insåg att detta är inte samma Nina som han stött på i alla år tidigare. Chockerad, omtumlad, konfunderad såg han mig länge i ögonen och gjorde ett försök till. Men jag var beredd. Med en snabb blockering så hade jag honom i ett stenhårt grepp! Först bröt jag armen av honom. Liggandes på marken, vred han sig av smärta och tittade upp på mig och sa; "Snälla, show some mercy! Om du låter mig gå härifrån levande så lovar jag att aldrig mer komma tillbaka!" Jag funderade länge. Övervägde, hummade, men så tänkte jag tillbaka på allt ont han har stått för i samhället. Jag tog ett fast grepp om hans huvud och vred. "Klick!" Så var huvudet vänt 90 grader och inte ett ljud kom från Vinterdeppens kalla läppar. Slutligen tog jag upp en kniv, stack den hårt rakt in i hans hjärta och viskade; "det här är för alla Vinterdeprimerade där ute." Så vände jag mig om, gick med ett förnöjsamt leende vidare i livet.......

Kommentarer
Postat av: Lollo

Härligt Nina!! Hoppas det var den enda så klarar jag mig också i vinter :D

2008-09-14 @ 11:40:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback