ninamaria

Med pigga fötter och humöret i bevar resolverade jag och Frida att vi skulle få fart på andingen och bege oss ut i naturen på promenad. vi passerade övergångsställen, ängar, skogar, broar och olika kvarter. Efter några kilometer började vi båda få olika smärtupplevelser som ömmande fötter och värkande knän. Vi beklagade oss men fortsatte våran vandring. Termometern visade på knappt några grader över noll vilket resulterade i varma kläder. Det som händer här är att man fryser på det mest säregna kroppsdelarna medan man svettas hysteriskt om andra. Jag och Frida pratade och hade trevligt och vi fick motion, MEN, vi frös, vi svettades, vi hade ont och många mer tråkigheter.

Trevligheterna i denna aktivitet är alltså att prata kan man sammanfatta det som. Då kan jag meddelade att om man nu har något att säga till en medmänniska så är det ytterst smidigt att göra detta oavsett annan aktivitet. Till exempel som att ligga i en säng eller titta på tv. Här slipper vi även de krävande andingsansträngningarna.


Sammanfattning:
Gå inte på promenad, det är inte värt det. Om man nu känner att man är så jävla fet så man måste gå på promenad så kan man ju börja dra ner på skitmaten.