Väldigt grymt

Jag har faktiskt ett räknehäfte, som dessvärre är i A5 format och där blott första sidan är fylld. Genomgångar har passerat utan att orden som bygger upp dem har gått in i mina öron, matematik har aldrig varit intressant för mig. 
        
Från det att jag gick i ettan till det att jag gick i sjuan så har jag alltid spikat alla prov. Jag och Aida var alltid de i klassen som fick de bästa resultaten. Sen kom högstadiet med all dess glans. Genomgångarna innehöll nya räknesätt och nytt tänkande, naivt och hoppfullt trodde jag att jag kunde glida igenom högstadiets matematikprov med full pott utan någon slags anträngning alls. Frånvaron var hög och när det kom till kritan så gick jag ut högstadiet med ett Godkänt i betyg i matte.

Första året på gymnasiet bara flög förbi och stackars lilla Nina hann knappt öppna matteboken. På höjden tio stackars tal har fått äran att tillägnas min uppmärksamhet under de två terminer som gått och proven skrevs med nöd och näppe godkänt. För att vara precis så resultarade dem i 1 ig 1 vg och 2 g:n om jag minns rätt.

I mars hade Dragonskolan utv.samtal. Detta samtal gick bra bortsett från att min handledare är övertygad om att jag kan få betydligt högre snitt-betyg än vad jag har nu om jag bara anstränger mig lite. Därför så ville hon slå vad med mig. Eftersom det sämsta betyget jag har gäller matte och innebär svagt G så var detta ämnet vi fokuserade på. Hon ville att jag skulle få stark G eller mer på nationella. Jag småskrattade lite och mumlade något om att vi får hoppas på att jag får godkänt.

Veckorna passerade och inga ansträningar från min sida gällande matten kom till. Allt var precis som det alltid varit.

Maj månad var här och matte A nalkades mot sitt slut och skulle avslutas med ett nationellt prov. Här drabbades outbildade Nina av panik. Jag dök upp på provet, gjorde det jag kunde, gick därifrån. Den stora fruktan för att få ig bemötte mig genast. Ingen ork fanns i min kropp att göra om kursen på något sätt. 

Ungefär en vecka gick och Björn tillkännagav att vi skulle få se vårat prov och även vårat slutbetyg för kursen. Med en lugn hand inledde Björn med att skriva: "Ingen fick ig." På tavlan.

Glädjerop.

Mitt prov landade på min bänk och hade "VG" inringat längst upp i högra hörnet... Lyckan omfamnade mig genast. Även om chocken också höll mig sällskap. Detta var ett under. Hur gick detta till? Men till gick det.

Jag och Linnea tycker själva pluggeriet är överskattat och väljer att leva lite soft, lite lyckligt och inte så stressat. Därför så har vi myntat uttrycket: "G=grymt!".  Ska sanningen fram så myntades detta enkomt till mattenationella då båda trodde vi skulle få ig. 

Jag är nu stolt att kunna säga: "Väldigt grymt!".





Hur som haver. Nu ska jag ta mig ork att så småningom värma en billys och knäcka en cola. Ekonomin kunde varit bättre denna månad och leder till en lugn fredag. Aida kommer nog hit snart. 


Imorgon blire trevligare trevligheter dock. men man måst ju spara se ti yran å  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback